Vid vårat hus vi bor i nu har en liten katt strykit omkring den senaste månaden.
En svart katt var allt vi såg. troligen hemlös för den åt sopor. Vi ville avaikta och se om den hittade hem och om den verkligen var hemlös. I helgen började katten söka kontakt med mig men dock under mörker så ja såg inte riktigt skicket på katten (svårt och se på en helsvart katt oxå) På månadskvällen sov enu en gång katten på vår balkong och vi började fundera på om den var dåligare en vad vi trodde. När jag gick ut på balkongen satt den under och pratade med mig när jag prata med den. Så på tisdag morgon ringde jag kattsamariten och anmälde att jag hittat en katt som var hemlös. Dom skulle kolla om det fanns någon som saknade en katt som stämde in på signalamentet men sa att kön in till kattsamariten var lång.
Jag körde Liam till dagis eftersom jag skulle jobba på em och for själv hem och skulle greja lite innan de  var dags för jobbet. Får för mig att ja går och kollar efter katten och hittar den under en byggnad vid oss. Katten som kommer ut är en undernärd, sårig och väldigt trött och sliten katt. Det fattades päls på svans och vid näsan och katten var kontaktsökande men väldigt rädd. Gick raka vägen in och hämtade mat och vatten till katten hjärtat blödde. V hade inte sätt hur dåligt ställt det var med katten och jag ringde omdelebart tillbaka till kattsamariten och sa att denhär katten kommer dö om den inte får hjälp. Hon jag pratade med var väldigt snäll och sa att vi har ett karantänrum ledigt just nu jag bokar det åt katten och så kanske du kan försöka fånga den som verkar ha fått kontakt och den vågar sig närma.Så skulle jag åka raka vägen till smådjurskliniken med den.  sagt och gjort så försökte jag fånga den men med dåligt resultat.
Men dagen därpå hade jag bättre tur katten som jag döpte senare till Charlie vågade sig hela vägen fram till mig och buren och med skinka fick jag in den i buren.
Så det vara bara att sätta sig i bilen och köra in till hudiksvall och lämna han. Väl på vetrinär statonen vart jag kvar med katten i nästan 1 timme. Och så fort jag ställde ned buren började katten somna till och kurra. Han var bara nöjd över att få komma in i  värmen och slippa vara ute.
När vetrinären undersökte honom så stod han brevid mig som hållde honom under hela undersökningen. Verkligen en supersnäll katt. Och tack gode gud att jag faktist fick för mig och kolla katten för han hade inte överlevt vintern sa vetrinären. Kanske hade han gett upp och därför han börja söka kontakt med mig han såg varje dag och märkte var djurvän.
Det var vemodigt och lämna över honom till vetrinären och säga hej då. Tänk om dom skulle upptäka på proverna att han var sjuk och han skulle måsa bli avlivad.

Igår kväll kom dock ett väldigt glatt telefonsamtal. Hon från kattsamariten ringde och berättade att Charlie mådde bra och att han imorgon ska få flytta till katthemmet. Han var undernärd och behövde villa upp sig men han skulle nog bli en fin katt endå. Det värmde i hjärtat och jag fick lov att hälsa på honom till veckan. Vilket jag självklart ska göra.
Inte tänkt på vilka otroliga saker kattsamariten gör. Dom tar in katter skadade betalar för verinären och för all eftervård. En liten verksamhet som gör så otroligt mycket för vårr katter här omkring som ej har hem.

För Charlie gick det bra och han hade tur. Alla katter här i Sverige har inte sån tur.
http://hem.passagen.se/hudiksvallskattsamarit/ 
Gå gärna in på doms sida kolla på doms katter som söker hem eller kanske ge ett litet bidrag.
Dom verkligen jobbar  i det tysta med dessa underbara små djur!